Debuten

Igår kväll klarade vi av debuten på skyddsplan. Vi fick chansen att hänga på ett häng några mil ifrån oss.

En väldigt basis först övning för att kolla av Ingo.

Ingo älskade det!!!

Söndags utflykt

Idag arrangerade Tidaholms brukshundklubb Elitspår. Jag skulle egentligen vara spårläggare men fick tyvärr avsäga mig detta denna gång då tiden inte fanns. 

Trotts detta passade jag på att åka dit en sväng på en liten söndags utflykt för att  titta på några hundars lydnad och såklart träna lite med Ingo.

Sköna avbrott i vardagen 😊

Fredagsmys

I fredags kom min vän Nathalie ( http://www.teamx.nu ) med sina två störtsköna hundar hit för att träna lite. 

Både Ingo och hennes schäfer Gråmans Extreme " X" fick för första gången spåra på jord.

Jag trodde det skulle bli lite svårt åtminstone för Ingo men det gick fint utan problem för dom båda.

När det var dags för lydnaden körde vi igenom LK1 med Ingo. Gick bra, bortsett från att vi inte har alla moment riktigt klara. Det är väl speciellt lägga det o h ställandes vi har kvar att lära in ordentligt samt ingångar 😊

Jag fick även äran att prova köra X en liten stund. Jag säger bara WOW!!! Vad mycket hund, så mycket power!!

OCH vilket bra jobb Nathalie gjort med honom!!!!

Nu tar vi sikte på årets " Twinbox läger" om två veckor då Ingo även kommer gå sitt MH. 

Vi Spårar på...

Så var hösten här, vid denna tidpunkt trodde jag att vi skulle ha debuterat men det har vi skjutit fram endel.

Vi jobbar på motivationen, försöker hitta rätt knappar, vad motiverar honom? Vilken belöning är bäst och när? Detta är klurigt, han är så olika från dag till dag.

Vi har utvecklats endel men inte så fort som jag trodde när vi gick valpkursen.

Jag har fått jobba massor med att Ingo varit så utåtriktad och lätt distraherad, vilket han fortfarande till viss del är men inte alls i så stor grad som tidigare.

I spårarbetet går han enligt mig väldigt bra, han känns ganska jämn där. Vi har tagit hjälp av Mathias Samuelsson lite. Nyligen var vi på en tredagars spårkurs i Jönköpingstrakten för just Mathias. 

Så småningom kommer apporterna introduceras här men än så länge kör vi utan, även här jobbat vi på motivationen

Jag tyckte ett rent jävla nödvändigt ont,jag svor när jag snubblade omkring i skog och mark, vrickade fötter, rev mig på växtligheten, gick vilse och försökte intala mig att det var kul. Nu uppskattar jag det, det är riktig kul, tror själva precisions grejen är det som får mig att gilla det.

Gårdagens spår lade jag på ett litet gärde, orört, kortgräs och fullt med skit från hare och rådjur. Spåret startade med en raksträcka för att sedan bli ett S. Inga större problem där, han släpper spåret ibland och blir lite trött. MEN han struntar i all avföring från vildt och det är jag riktigt nöjd över!!